Såhär är det
Nu ska jag avslöja en hemlighet. Håll i er: Jag och Mattias ska flytta ihop. Japp. Så är det. Från och med sista april kommer vi att vara officiellt sambo. Känns helt underbart. Inofficiellt har vi varit sambos i 1.5 månader nu. Det funkar så sjukt bra mellan oss och vi trivs verkligen med att bo ihop.
Mattias ska flytta in hos mig. Eller hos oss. Innan april är slut ska vi tapetsera och måla om hela längeheten. Köpa ny soffa, byta ut badrumsskåp, hallmöbler och lite annat smått och gått. Lägenheten kommer att bli vår. Varje gång jag tänker på att detta ska ske får jag nypa mig i armen. Jag är galet lycklig.
Är det bara jag som inte uppskattar att det kommer snö i slutet av mars? I just dont get it.
Vad tycks om min nya hårfärg? Ginger....hehe.
Mattias ska flytta in hos mig. Eller hos oss. Innan april är slut ska vi tapetsera och måla om hela längeheten. Köpa ny soffa, byta ut badrumsskåp, hallmöbler och lite annat smått och gått. Lägenheten kommer att bli vår. Varje gång jag tänker på att detta ska ske får jag nypa mig i armen. Jag är galet lycklig.
Är det bara jag som inte uppskattar att det kommer snö i slutet av mars? I just dont get it.
Vad tycks om min nya hårfärg? Ginger....hehe.
What to do?
Imorgon är det tentadags, igen. Har jag pluggat ordentligt? Nej. Aj då. Men vet ni vad, jag orkar faktiskt inte direkt bry mig heller. Jag känner mig sjuk av trötthet och många tankar har sprungit runt i huvudet sen morfar gick bort i måndags.
Igår åkte min älskling till Boston och senare på eftermiddagen åkte mina föräldrar till Sydeny för att hälsa på my beloved brother. Är tomt här hemma. Men ingen tid att hänga läpp - på lördag morgon åker jag till Stockholm och träffar underbara Hanna. Sämre kan man ha det.
Just nu saknar jag min älskling. Soffan är mycket mysigare med honom i.
På spårvagen hem förut inträffade en ganska komisk men också tragisk händelse. Ett äkta white trash salgsmål. And guess what, de slogs om en tjej. Drama, drama! Det var iof ganska läskigt för de slogs nära där jag satt och blodet flödade. De lyckades väl slå sönder varandras näsben. Det som var mindre kul var att de slogs på den delen av vagen där barnvagnarna står. Idioter liksom. Okej att de vill slåss men blanda inte in andra i det. Varför kan inte folk bara vara snälla mot varandra? Ärligt talat.
Idag har jag faktiskt ingen tentaångest. Rätt skönt. Känner mig likgiltig inför tentan. Det värsta som kan hända är trots allt att jag får göra om den. Ibland är det viktigare att se till att man mår bra själv istället för att alltid fixa allt. Jag skämde bort mig med en grymt snygg necessär med pinuppor på idag. Det gjorde mig glad.
Vart reser ni denna helgen??
Igår åkte min älskling till Boston och senare på eftermiddagen åkte mina föräldrar till Sydeny för att hälsa på my beloved brother. Är tomt här hemma. Men ingen tid att hänga läpp - på lördag morgon åker jag till Stockholm och träffar underbara Hanna. Sämre kan man ha det.
Just nu saknar jag min älskling. Soffan är mycket mysigare med honom i.
På spårvagen hem förut inträffade en ganska komisk men också tragisk händelse. Ett äkta white trash salgsmål. And guess what, de slogs om en tjej. Drama, drama! Det var iof ganska läskigt för de slogs nära där jag satt och blodet flödade. De lyckades väl slå sönder varandras näsben. Det som var mindre kul var att de slogs på den delen av vagen där barnvagnarna står. Idioter liksom. Okej att de vill slåss men blanda inte in andra i det. Varför kan inte folk bara vara snälla mot varandra? Ärligt talat.
Idag har jag faktiskt ingen tentaångest. Rätt skönt. Känner mig likgiltig inför tentan. Det värsta som kan hända är trots allt att jag får göra om den. Ibland är det viktigare att se till att man mår bra själv istället för att alltid fixa allt. Jag skämde bort mig med en grymt snygg necessär med pinuppor på idag. Det gjorde mig glad.
Vart reser ni denna helgen??
Livet vänder fort...
Igår dog min morfar. Han fick en hjärtinfarkt. Han hade min mormor och min morbror vid sin sida innan han somnade in. När mamma kom till sjukhuset var hans kropp fortfarande varm och det såg ut som att han sov middag. Fast utan andetagen och snarkningarna. Igår fyllde min morfar 85 år.
I söndags hade vi kalas för morfar. Han var mycket piggare än han varit på mycket länge och han berättade historier, åt tårta och skrattade. På kvällen fick han ont i bröstet. På morgonen åkte han med ambulans till sjukhuset och på några minuter var min morfars liv slut. Kvar lämnar han min lilla mormor. Jag är glad för att hon fick vara med till det allra slutet. Det var ju det de hade lovat varandra, tills döden skiljer oss åt.
Det är tomt.
Jag är glad att han inte fick lida och ha ont. Det gick fort och han hade sin älskade vid sin sida tills hans kropp inte orkade mer.
Det är hemskt att människor försvinner. I söndags hjälpte jag honom att klä på sig sin kavaj och igår försvann han. Borta. Finns inte mer. Ingen att hälsa på. Det är sorgligt.
Mamma var ledsen. Hon tyckte att det värsta var när de skulle lämna sjukhuset och stängde dörren till morfar. Hej då. Aldrig mer träffas. Tomt.
Jag saknar dig, morfar.
I söndags hade vi kalas för morfar. Han var mycket piggare än han varit på mycket länge och han berättade historier, åt tårta och skrattade. På kvällen fick han ont i bröstet. På morgonen åkte han med ambulans till sjukhuset och på några minuter var min morfars liv slut. Kvar lämnar han min lilla mormor. Jag är glad för att hon fick vara med till det allra slutet. Det var ju det de hade lovat varandra, tills döden skiljer oss åt.
Det är tomt.
Jag är glad att han inte fick lida och ha ont. Det gick fort och han hade sin älskade vid sin sida tills hans kropp inte orkade mer.
Det är hemskt att människor försvinner. I söndags hjälpte jag honom att klä på sig sin kavaj och igår försvann han. Borta. Finns inte mer. Ingen att hälsa på. Det är sorgligt.
Mamma var ledsen. Hon tyckte att det värsta var när de skulle lämna sjukhuset och stängde dörren till morfar. Hej då. Aldrig mer träffas. Tomt.
Jag saknar dig, morfar.
Ångest...
Den tycks aldrig sina. På fredag har jag ytterliggare en tenta. Jahopp. Tack. Kursen började i tisdags, en dag efter tentan. Jahopp. Förstår jag någonting? Nej. Jahopp. Kul. Sliter mitt hår för att förstå. Men hur är det tänkt att vi ska kunna lösa 15 uppgifter på egen hand utan handledning när vi knappt vet vad ämnet handlar om. Jag blir galen.
En bra sak är att sötaste hunden är hemma hos mig. Han ligger i fåtöljen och sover. Min andra älskling är tvungen att jobba helg denna helgen med. Stackarn får aldrig någon ro. Ikväll har vi bokat bastun som finns i huset och det kommer folk så vi ska dricka öl och basta. Sämre kan man ju ha det.
Imorgon ska jag på släktkalas. Morfar fyller 80-någonting. Det kommer inte bli kul. Det vet jag redan på förhand. Men det är bara att bita ihop. Som mamma sa: Du har inget val, det är bara att komma med.
Får se det roliga, jag får träffa mamma, pappa och bror. Härda ut och andas.
Puss!
En bra sak är att sötaste hunden är hemma hos mig. Han ligger i fåtöljen och sover. Min andra älskling är tvungen att jobba helg denna helgen med. Stackarn får aldrig någon ro. Ikväll har vi bokat bastun som finns i huset och det kommer folk så vi ska dricka öl och basta. Sämre kan man ju ha det.
Imorgon ska jag på släktkalas. Morfar fyller 80-någonting. Det kommer inte bli kul. Det vet jag redan på förhand. Men det är bara att bita ihop. Som mamma sa: Du har inget val, det är bara att komma med.
Får se det roliga, jag får träffa mamma, pappa och bror. Härda ut och andas.
Puss!
Igår log solen mot oss...
...idag är det inte riktigt lika strålande. Men inte klaga, vi hade i alla fall ett par dagar med underbart härligt vårväder. Allting blir verkligen så himla mycket roligare när solen lyser. En annan grej som jag tycker om är att det är ljust tidigt på morgonen nu. Man behöver inte tro att det är natt när man ska gå upp klockan sju längre. Weeei. Det är de små sakerna som gör det, inte sant?
Världens sötaste lilla krabat på fyra ben, and well, jag är upp över öronen tokkär i min datanörd.
Hoppas ni får en behaglig fredag.
Världens sötaste lilla krabat på fyra ben, and well, jag är upp över öronen tokkär i min datanörd.
Hoppas ni får en behaglig fredag.
Det går hårt åt...
Just nu är det strykande åtgång på koppar, porslin och glas i mitt hem. Förra veckan slog jag sönder en av mina favoritkoppar. Det var fyra st stooora blå koppar som jag fick av min kära vän Annelie när jag skulle flytta till Karlstad. Jag blev ledsen på riktigt. Det är så schysst att h fyra st av samma sort. Men nu är det bara tre. Förra året när jag fyllde år fick jag fyra st dödskalleglas av mina brorsors kompisar. Nu finns det bara två kvar. Diskade precis efter frukosten och vips, så har jag bara två kvar. Köpte för ett halvår sedan fyra st grymt snygga svarta glas på indiska, hur många tror ni jag har kvar?! -Just det, tre.
När jag flyttade in i min lägenhet för drygt ett år sedan köpte jag ett helt nytt sett med porslin, de är grymt snygga och jag glädjs verkligen åt deras snygghet varje dag. Vad gjorde jag häromdagen? Jo, en av tallrikarna gick i golvet. Alltså, av fyra finns nu bara tre kvar. Jag var tvungen att rusa till Lagerhaus och se om de fanns kvar. De gjorde det. Men hallå, är det någon förbannelse som vilar över mig och fyrtal? Ska jag aldrig kunna behålla ett helt set?
Har från en kompis håll fått en liten dryg kommentar om att jag bara köper billiga koppar, glas, bestick, porslin osv. Ja men hallå? Varför tror ni jag gör det?! Vem vill dricka juice i kristallglas anyways? Jag skulle vara döskraj hela tiden.
Förresten, West coast riot, kan inte bli annat än bra!!
http://westcoastriot.se/
Nu ska jag dricka kaffe på balkongen, sen iväg på eftermiddagsföreläsning.
Mår ni bra kära läsare?!
Brats- de vi älskar att hata...
På mitt jobb har man en hel del tid till att slösurfa. Nu jag tagit mig igenom de vanliga sidorna och har av någon underlig anledning hamnat in på stureplan.se
Vad fasen gör jag innen på den sidan? Ja just det, jag skulle läsa Katrin Schulmans (riktigt tråkiga) blogg. Eftersom bloggen var riktigt tråkig att läsa började jag surfa runt på sidan. Herregud vad den där sidan står för allting jag ogillar. Ärligt talat känner jag mig äcklad över att surfa runt där inne. Allting känns så glassigt.
Jag gillar inte glassigt. Jag gillar inte glassiga grabb-grabbar i glassigt uppknäppta skjortor. Jag gillar inte glassiga klubbar och restauranger. Jag gillar inte glassiga burdar i glassiga partytoppar (ryyys...vem vill ha en guldig partytopp att skoja till det med när man går ut?!) som lagt ner glassiga pengar hos glassiga plastikkirurger och tandläkare. Jag gillar inte glassiga drinkar i glassiga barer med glassig personal. Jag gillar inte glassiga klubbesökare som posar glassigt framför glassiga vimmelfotografer.
Jag känner att allt förakt kokar inombords. Men jag skäms inte. Lika mycket som jag ser ner på dem och skrattar åt dem där glassiga människorna ser de ner på mig och tänker att jag är en syndens kvinna med röda läppar och svart hår och tatueringar.
Men ärligt talat, finns det något roligare än att skratta åt en brat? Åh, hur ser de egentligen ut. För att inte tala om deras namn. Gyllenkrantz, Af Trolle, von Javadunuihelvetevill...... Det är humor.
Ett säkert ställe att hitta en brat i Göteborg är på NK såklart. På NK finns ett espressohouse-café som alltid är fullt med glassiga personer som handlar inne på det glassiga varuhuset. En brat syns också på långt håll. En stooor glassig pälskrage på en glassig jacka gärna kombinerat med ljusa glassiga jeans och ett glassigt brunbränt ansikte. Nu sitter de säkert hemma i sin glassiga våning och dricker glassiga drinkar för att sedan gå på ett glassigt uteställe för att supa sig redlösa och spy på den glassiga klubbens dass. Glassigt.
Braten gör sorti på Mc Donald's alternativt Burger King genom att ha ett glassigt matkrig med glassiga hamburgare som de glassigt kastar på den hårt arbetande personalen. Glassigt!
Åh vad jag älskar att hata!
Vad fasen gör jag innen på den sidan? Ja just det, jag skulle läsa Katrin Schulmans (riktigt tråkiga) blogg. Eftersom bloggen var riktigt tråkig att läsa började jag surfa runt på sidan. Herregud vad den där sidan står för allting jag ogillar. Ärligt talat känner jag mig äcklad över att surfa runt där inne. Allting känns så glassigt.
Jag gillar inte glassigt. Jag gillar inte glassiga grabb-grabbar i glassigt uppknäppta skjortor. Jag gillar inte glassiga klubbar och restauranger. Jag gillar inte glassiga burdar i glassiga partytoppar (ryyys...vem vill ha en guldig partytopp att skoja till det med när man går ut?!) som lagt ner glassiga pengar hos glassiga plastikkirurger och tandläkare. Jag gillar inte glassiga drinkar i glassiga barer med glassig personal. Jag gillar inte glassiga klubbesökare som posar glassigt framför glassiga vimmelfotografer.
Jag känner att allt förakt kokar inombords. Men jag skäms inte. Lika mycket som jag ser ner på dem och skrattar åt dem där glassiga människorna ser de ner på mig och tänker att jag är en syndens kvinna med röda läppar och svart hår och tatueringar.
Men ärligt talat, finns det något roligare än att skratta åt en brat? Åh, hur ser de egentligen ut. För att inte tala om deras namn. Gyllenkrantz, Af Trolle, von Javadunuihelvetevill...... Det är humor.
Ett säkert ställe att hitta en brat i Göteborg är på NK såklart. På NK finns ett espressohouse-café som alltid är fullt med glassiga personer som handlar inne på det glassiga varuhuset. En brat syns också på långt håll. En stooor glassig pälskrage på en glassig jacka gärna kombinerat med ljusa glassiga jeans och ett glassigt brunbränt ansikte. Nu sitter de säkert hemma i sin glassiga våning och dricker glassiga drinkar för att sedan gå på ett glassigt uteställe för att supa sig redlösa och spy på den glassiga klubbens dass. Glassigt.
Braten gör sorti på Mc Donald's alternativt Burger King genom att ha ett glassigt matkrig med glassiga hamburgare som de glassigt kastar på den hårt arbetande personalen. Glassigt!
Åh vad jag älskar att hata!