wisegirl

Idag är första gången på de fyra veckor jag bott hemma som jag känner riktig ilska. Jag är mycket irriterad på min far just nu och vill bara ut ifrån detta hus. Tur att jag flyttar på söndag, nu är det för tusan dags. Jag vill vara helt ensam i en egen lägenhet. På söndag kommer detta att vara verkligehet. Jag längtar så! Just nu vill jag bara muttra ännu mer än vad jag gör och krypa ner i min säng och vara arg. Är det någon mer än jag som irriterar mig på fadersfiguren i familjen? Snälla räck upp en hand, jag vill inte kämpa i ensamhet.

Over and out